Frihet och fångenskap

Vårfötter

I vanliga fall är det frihet för mig att springa barfota. I Indien hade jag knappt skor på mig. I går kväll var jag dock ute och sprang barfota ofrivilligt. Otrevligt. Kanske inte barfota-biten var riktigt det värsta. Men känslan av nakenhet. Som tur var var det mest fötterna som var nakna. Ja, och axlarna. Jag tröstar mig lite med att om jag hade varit med i en film så hade jag definitivt varit helt naken (varför är det alltid så?). Men jag kände mig tillräckligt naken.

Strax efter elva på kvällen tyckte jag att det var dags att lägga mig. Låsa ytter-dörren och ta mig mot tandborstning. Badrummet här ligger vid en liten farstu/hall till en bakdörr. Hallen har även dörrar till mitt sovrum och ett extra sovrum. När jag så gick ut i hallen stängde jag dörren bakom mig, till mitt sovrum. Det skulle jag inte ha gjort. Det här fantastiska gamla huset har inga vanliga handtag, så när jag nu stirrade på dörren (efter jag varit inne i badrummet en stund först, borstat tänderna och varit väldigt omedveten om vad som just hänt) fanns det inte så mycket mer att titta på än ett nyckelhål. Utan nyckel i, förstås. Dörren ska inte gå att stänga om man inte är på "rätt" sida av den. Är man på nyckelhåls-sidan går det inte att stänga helt, utan bara skjuta igen dörren en bit. Hur jag lyckats få igen den helt har jag ingen aning om.

Dörren till det extra sovrummet har jag alltid låst från andra hållet (annars går den ju inte att stänga...). Så jag stirrade helt enkelt på 3 nyckelhål (sovrum+sovrum+ut), utan nycklar, och en badrums dörr som absolut gick att öppna, till ingen nytta. Telefon brukar jag inte ta med vid tandborstningen, igår var inget undantag. Efter en lång stunds kämpande med min sovrums-dörr, med en trasig nagelsax och nagelfil men ack lika obeveklig dörr som resultat, började jag vara ganska hysterisk och uppgiven (om man nu kan vara det på samma gång). Den andra sovrumsdörren rörde sig om möjligt mindre än min.

Ytter-dörren däremot gav vika efter några försök (hoppas och tror att den inte går att bryta upp lika lätt utifrån...). Äntligen var jag fri! Till vilken nytta? Jag hade inget på fötterna. I övrigt var jag klädd i mjukis-byxor och linne. Definitivt inte "ute-på-natten-kläder". Ytter-dörren som leder in till resten av huset (från vilken sida alla dörrar går att öppna) var låst. Nyckeln fanns på insidan (ytterligare en sak jag inte tar med mig när jag borstar tänderna).

Det var släckt hos alla grannar. Klockan var någonstans efter halv tolv och de flesta sover så dags en måndagskväll, jag med om jag inte är inne-låst eller ute-låst. För att göra historien kort: Jag sprang runt barfota och i linne i grannskapet efter klockan halv tolv på natten. Jag plingade på hysteriskt hos två grannar. Stoppade en bil med en man i (som verkligen undrade vad jag höll på med). Och lyckades skrämma förmodligen fler än vad jag vet. Tillslut fick jag tag på en extra-nyckel. Tur att människor är barmhärtiga. Speciellt när det gäller att inte märka mig som fullkomligt galen i resten av min framtid.

Nu har jag satt en nyckel i nyckelhålet in till sovrummet, så dörren kan öppnas ifrån båda hållen om det behövs. Kanske kommer jag i fortsättning ha med mig telefon till tandborstningen. Ingen mer fångenskap tack. Jag vill ha frihet. Men bara barfota fötter fria när jag själv önskar.