Trassel med trafikverket och transportstyrelsen
Ett annat av mina nyårslöften var att ta körkort. Ingen idé att dra ut på det tänkte jag och satte igång. Förkylning till trots tog jag mig till mitt teoriprov i Mölndal i måndags (resten av dagen spenderades i sängläge) tog mitt foto och klickade mig igenom testet. Jag blev till min egen stora förvåning färdig först och därmed också godkänd först. En klar en kvar tänkte jag, proppade i mig Alvedon och återgick till min säng.
Tisdag morgon ringde väckarklockan obarmhärtigt tidigt. Jag hade satt den på 7 för att i lugn och ro sätta mig och läsa igenom mitt papper med säkerhetskontroller, långsamt tuggandes frukost och med en te-mugg i handen. Fullt så romantiskt blev det dock inte. När jag slog upp ögonen för andra gången denna tisdag insåg jag att bussen planerade sin avfärd från hållplatsen Skolvägen om inte mindre än 10 minuter. Det blev 10 minuter bestående av att springa fram och tillbaka i försök att packa med mig en smörgås samtidigt som jag tog på mig gårdagens kläder och stoppade i mig dagens första Alvedon.
Efter språngmarschen till busshållplatsen kunde jag på monitorn läsa den glada nyheten att bussen var 10 minuter sen. 10 minuter som jag verkligen kunde använt på annat än att stå ute i kylan och bättra på min förkylning. Bussen kom hur som helst och tog mig och alla andra som inte heller hade tid att vara sena in till Göteborg. Väl där satte jag av på dagens andra språngmarsch för att hinna med Grön Express från Brunsparken. Ombord på denna buss blev min dag äntligen lite lugnare. Jag kunde äta min medhavda macka och läsa mitt papper innan ankomsten till Kungälv, dock under betydligt mindre romantiska förhållanden.
I Kungälv hade jag först körlektion med en rad sistaminutentips och genomgång av alla de där säkerhetskontrollerna och sedan bar det av till trafikverket för uppkörning. Trodde jag. När jag parkerat min körskolebil (efter ganska mycket trassel eftersom jag var både nervös, trött och sjuk) och gått in för att möta den person som ska kontrollera min duglighet som förare av tungt, fortgående fordon tar det stopp. Kontrollanten ber att få se ID, vilket jag självklart hade med. Han ber också att få se bevis på att jag är bosatt i Sverige. Detta kräver, för den som läser min blogg, en lite längre förklaring på ett sidospår.
Jag har de tre senaste åren studerat och därmed varit bosatt i Italien. Eftersom man inte får vara folkbokförd i två länder samtidigt och jag för mina studiers skull (och även en del svenska myndigheters) varit tvungen att vara folkbokförd i Italien har jag alltså inte varit bosatt i Sverige. För att få körkortstillstånd (för att få övningsköra) i Sverige måste man vara folkbokförd i Sverige och därför såg jag till att redan i somras snabbt folkbokföra mig tillbaka. Dock gick det inte så snabbt att jag nu vid uppkörningstillfället hunnit vara folkbokförd i Sverige i 185 dagar. Innan dessa 185 dagar har passerat från folkbokföringsdatumet får man inte ta körkort. Om man inte fått dispens.
Väl medvetna om detta har min körskola ordnat denna dispens. När körskolans kontorist ringt transportstyrelsen (eller om det var trafikverket hon ringde, att transportstyrelsen och trafikverket är olika myndigheter är för övrigt oerhört korkat eftersom ingen utav dem verkar veta riktigt vem som ska göra vad och på transportstyrelsens hemsida finns dessutom att läsa: Ansvaret för körkortsfrågor delas mellan Transportstyrelsen och Trafikverket. Därför kan det vara lite svårt att få överblick över den information du kan behöva när du ska ta körkort.) för att boka mitt prov ställde hon frågan om det var något mer som behövde göras. Hon fick svaret att jag nu fått dispens och att allt var i sin ordning, det var bara för mig att klara mina prov.
Hem i brevlådan fick jag en glad lapp från trafikverket som meddelade att de ville ha pengar av mig. Pengarna betalda och allt frid och fröjd kollar jag på lappens baksida. Där står att läsa under rubriken "Krav på permanent bosättning": Om du inte är folkbokförd i Sverige sedan minst 185 dagar ska du i samband med provet visa upp ett intyg, skrivet på fastställd blankett, där det framgår att du är permanent bosatt i Sverige eller att du har studerat här i minst 6 månader.
Någon fastställd blankett har jag i mitt brev inte sett skymten av, det innehöll nämligen bara denna fina lapp samt en inbetalningsavi. Samma meddelande finns dessutom att läsa på lappen för teoriprovet, men där var det minsann inget problem. Hur som helst, jag är ju läskunnig och inser att fastställd blankett måste medtagas. Nu kan man ju tycka att trafikverket kunde haft vänligheten att meddela åtminstone namnet på denna blankett eller var den finns att få tag på. Någon sådan information tycker tydligen trafikverket är överflödig. Nåja, tänkte jag, vill trafikverket ha ett intyg, ska det få ett intyg och inget intyg kan väl vara mer intygande än mitt personbevis från skatteverket med folkbokföringsadress och allt.
När nu trafikverket råkat glömma att informera mig om den rådande situationen med diverse fastställda blanketter kan man ju tänka att trafikverket åtminstone informerat trafikverket om vad som egentligen gäller. Så visade det sig dock inte vara. Jag vill nu gå tillbaka till min uppkörning där trafikinspektören just bett om mitt intyg.
Glatt visar jag fram mitt papper från skatteverket. Mannen tittar mycket konfunderad på pappret och ger mig kommentaren: "Men det här bevisar ju inte att du har bott i Sverige i 6 månader". Jag upplyser försiktigt mannen ifråga att jag ju inte bott i Sverige så länge och att det är därför jag behöver visa upp detta dokument. Mannen replikerar med att om man inte bott i Sverige i 6 månader så får man inte köra upp och går i väg med papper och allt för att ringa någon att fråga till råds. Väl tillbaka säger han att detta papper inte är transportstyrelsens papper, vilket jag ju själv hade kunnat meddela och för övrigt står det skatteverket med logga och allt högst på bladet.
Jag förklarar tålmodigt att pappret ifråga hur som helst intygar att jag är boende i Sverige och att min trafikskola ordnat så att jag fått dispens från att ha varit bosatt i Sverige 185 dagar vid bokningen av provet. Mannen meddelar att en sådan dispens måste finnas skriftlig och att han tyvärr inte kan låta mig köra eftersom han då skulle göra tjänstefel. Jag frågar om beslutet går att överklaga, eftersom jag faktiskt inte fått någon tillförlitlig information och på detta ger han mig ett papper och pekar på rubriken "Överklagan". Efter detta säger vi adjö och på återseende varpå jag återvänder till min mycket förvånade körskolelärare.
Han kör mig tillbaka till trafikskolan där jag sedan får berätta alltihop först för kontoristen och sedan för varenda person som råkar gå förbi receptionen. Efter en och en halv timmas ringande och klickande på nätet har jag och kontoristen lyckats hitta "rätt" blankett samt fått ihop en överklagan som jag sedan kunde posta på väg från trafikskolan. Den "rätta" blanketten är ett papper där jag själv fyller i mitt namn och valfri annan person fyller i att jag bor i Sverige.
I min värld väger skatteverkets papper där skatteverket meddelar att jag är folkbokförd i Sverige, lite tyngre än valfri persons utsaga, men jag är ju inte trafikverket. På detta papper står dessutom att läsa: Om intyget inte är med vid provtillfället kan det innebära att du blir avvisad från provet. Detta meddelande tolkar åtminstone jag som att det inte är fullt nödvändigt att avvisa mig vid avsaknaden av intyget och att det i s f heller inte skulle vara någon form av tjänstefel för trafikinspektören att genomföra provet med mig. Min trafikskola hade dessutom att tillägga att om bara trafikverket haft vänligheten att ha en blankett liggandes tillhands så hade min körlärare mycket väl kunnat vara denna någon som fyllde i blanketten.
Efter alla dessa om och men kunde jag hur som helst tillslut ta mig hem och lägga mig i det sängläge som min kropp egentligen velat befinna sig i hela dagen. Nu, fyra dagar senare har jag lyckats ta mig till sittande läge utan större smärtreaktioner från min kropp och sitter och väntar på papper från trafikverket med spänning. Jag har nämligen fått en ny tid för uppkörning och numera är jag ju dessutom ägare till alla "fastställda blanketter".
Tisdag morgon ringde väckarklockan obarmhärtigt tidigt. Jag hade satt den på 7 för att i lugn och ro sätta mig och läsa igenom mitt papper med säkerhetskontroller, långsamt tuggandes frukost och med en te-mugg i handen. Fullt så romantiskt blev det dock inte. När jag slog upp ögonen för andra gången denna tisdag insåg jag att bussen planerade sin avfärd från hållplatsen Skolvägen om inte mindre än 10 minuter. Det blev 10 minuter bestående av att springa fram och tillbaka i försök att packa med mig en smörgås samtidigt som jag tog på mig gårdagens kläder och stoppade i mig dagens första Alvedon.
Efter språngmarschen till busshållplatsen kunde jag på monitorn läsa den glada nyheten att bussen var 10 minuter sen. 10 minuter som jag verkligen kunde använt på annat än att stå ute i kylan och bättra på min förkylning. Bussen kom hur som helst och tog mig och alla andra som inte heller hade tid att vara sena in till Göteborg. Väl där satte jag av på dagens andra språngmarsch för att hinna med Grön Express från Brunsparken. Ombord på denna buss blev min dag äntligen lite lugnare. Jag kunde äta min medhavda macka och läsa mitt papper innan ankomsten till Kungälv, dock under betydligt mindre romantiska förhållanden.
I Kungälv hade jag först körlektion med en rad sistaminutentips och genomgång av alla de där säkerhetskontrollerna och sedan bar det av till trafikverket för uppkörning. Trodde jag. När jag parkerat min körskolebil (efter ganska mycket trassel eftersom jag var både nervös, trött och sjuk) och gått in för att möta den person som ska kontrollera min duglighet som förare av tungt, fortgående fordon tar det stopp. Kontrollanten ber att få se ID, vilket jag självklart hade med. Han ber också att få se bevis på att jag är bosatt i Sverige. Detta kräver, för den som läser min blogg, en lite längre förklaring på ett sidospår.
Jag har de tre senaste åren studerat och därmed varit bosatt i Italien. Eftersom man inte får vara folkbokförd i två länder samtidigt och jag för mina studiers skull (och även en del svenska myndigheters) varit tvungen att vara folkbokförd i Italien har jag alltså inte varit bosatt i Sverige. För att få körkortstillstånd (för att få övningsköra) i Sverige måste man vara folkbokförd i Sverige och därför såg jag till att redan i somras snabbt folkbokföra mig tillbaka. Dock gick det inte så snabbt att jag nu vid uppkörningstillfället hunnit vara folkbokförd i Sverige i 185 dagar. Innan dessa 185 dagar har passerat från folkbokföringsdatumet får man inte ta körkort. Om man inte fått dispens.
Väl medvetna om detta har min körskola ordnat denna dispens. När körskolans kontorist ringt transportstyrelsen (eller om det var trafikverket hon ringde, att transportstyrelsen och trafikverket är olika myndigheter är för övrigt oerhört korkat eftersom ingen utav dem verkar veta riktigt vem som ska göra vad och på transportstyrelsens hemsida finns dessutom att läsa: Ansvaret för körkortsfrågor delas mellan Transportstyrelsen och Trafikverket. Därför kan det vara lite svårt att få överblick över den information du kan behöva när du ska ta körkort.) för att boka mitt prov ställde hon frågan om det var något mer som behövde göras. Hon fick svaret att jag nu fått dispens och att allt var i sin ordning, det var bara för mig att klara mina prov.
Hem i brevlådan fick jag en glad lapp från trafikverket som meddelade att de ville ha pengar av mig. Pengarna betalda och allt frid och fröjd kollar jag på lappens baksida. Där står att läsa under rubriken "Krav på permanent bosättning": Om du inte är folkbokförd i Sverige sedan minst 185 dagar ska du i samband med provet visa upp ett intyg, skrivet på fastställd blankett, där det framgår att du är permanent bosatt i Sverige eller att du har studerat här i minst 6 månader.
Någon fastställd blankett har jag i mitt brev inte sett skymten av, det innehöll nämligen bara denna fina lapp samt en inbetalningsavi. Samma meddelande finns dessutom att läsa på lappen för teoriprovet, men där var det minsann inget problem. Hur som helst, jag är ju läskunnig och inser att fastställd blankett måste medtagas. Nu kan man ju tycka att trafikverket kunde haft vänligheten att meddela åtminstone namnet på denna blankett eller var den finns att få tag på. Någon sådan information tycker tydligen trafikverket är överflödig. Nåja, tänkte jag, vill trafikverket ha ett intyg, ska det få ett intyg och inget intyg kan väl vara mer intygande än mitt personbevis från skatteverket med folkbokföringsadress och allt.
När nu trafikverket råkat glömma att informera mig om den rådande situationen med diverse fastställda blanketter kan man ju tänka att trafikverket åtminstone informerat trafikverket om vad som egentligen gäller. Så visade det sig dock inte vara. Jag vill nu gå tillbaka till min uppkörning där trafikinspektören just bett om mitt intyg.
Glatt visar jag fram mitt papper från skatteverket. Mannen tittar mycket konfunderad på pappret och ger mig kommentaren: "Men det här bevisar ju inte att du har bott i Sverige i 6 månader". Jag upplyser försiktigt mannen ifråga att jag ju inte bott i Sverige så länge och att det är därför jag behöver visa upp detta dokument. Mannen replikerar med att om man inte bott i Sverige i 6 månader så får man inte köra upp och går i väg med papper och allt för att ringa någon att fråga till råds. Väl tillbaka säger han att detta papper inte är transportstyrelsens papper, vilket jag ju själv hade kunnat meddela och för övrigt står det skatteverket med logga och allt högst på bladet.
Jag förklarar tålmodigt att pappret ifråga hur som helst intygar att jag är boende i Sverige och att min trafikskola ordnat så att jag fått dispens från att ha varit bosatt i Sverige 185 dagar vid bokningen av provet. Mannen meddelar att en sådan dispens måste finnas skriftlig och att han tyvärr inte kan låta mig köra eftersom han då skulle göra tjänstefel. Jag frågar om beslutet går att överklaga, eftersom jag faktiskt inte fått någon tillförlitlig information och på detta ger han mig ett papper och pekar på rubriken "Överklagan". Efter detta säger vi adjö och på återseende varpå jag återvänder till min mycket förvånade körskolelärare.
Han kör mig tillbaka till trafikskolan där jag sedan får berätta alltihop först för kontoristen och sedan för varenda person som råkar gå förbi receptionen. Efter en och en halv timmas ringande och klickande på nätet har jag och kontoristen lyckats hitta "rätt" blankett samt fått ihop en överklagan som jag sedan kunde posta på väg från trafikskolan. Den "rätta" blanketten är ett papper där jag själv fyller i mitt namn och valfri annan person fyller i att jag bor i Sverige.
I min värld väger skatteverkets papper där skatteverket meddelar att jag är folkbokförd i Sverige, lite tyngre än valfri persons utsaga, men jag är ju inte trafikverket. På detta papper står dessutom att läsa: Om intyget inte är med vid provtillfället kan det innebära att du blir avvisad från provet. Detta meddelande tolkar åtminstone jag som att det inte är fullt nödvändigt att avvisa mig vid avsaknaden av intyget och att det i s f heller inte skulle vara någon form av tjänstefel för trafikinspektören att genomföra provet med mig. Min trafikskola hade dessutom att tillägga att om bara trafikverket haft vänligheten att ha en blankett liggandes tillhands så hade min körlärare mycket väl kunnat vara denna någon som fyllde i blanketten.
Efter alla dessa om och men kunde jag hur som helst tillslut ta mig hem och lägga mig i det sängläge som min kropp egentligen velat befinna sig i hela dagen. Nu, fyra dagar senare har jag lyckats ta mig till sittande läge utan större smärtreaktioner från min kropp och sitter och väntar på papper från trafikverket med spänning. Jag har nämligen fått en ny tid för uppkörning och numera är jag ju dessutom ägare till alla "fastställda blanketter".
Kommentarer
Skicka en kommentar