Stilla veckan

Den här veckan som är Påskveckan brukar ju kallas stilla veckan. Men för min del har den blivit alldeles för stilla i år. I de församlingar där jag jobbar har vi samlingar varje dag för att fira påsken. Jag har inte varit med alls. Sedan i måndags har jag legat nedbäddad i influensa. Fruktansvärt tråkigt. Jag har haft feber, ont i halsen, hostat och snutit och snorat så mycket att mitt hem fyllts av pappersbollar. (Finns en scen i När Harry mötte Sally där Sally är förkyld och så såg det ut hemma hos mig).

Igår hämtade mamma mig och sedan har jag fortsatt med att hosta och snora hemma hos henne istället. Inte alls kul. Jag vill vara ute i vårsolen, få tvättat bilen som ser hemsk ut och framförallt hålla på att förbereda Påskfesten vi ska ha i morgon. Istället befinner jag mig i vågrätt läge. Visserligen med förbättringen att jag är påklädd och ligger på soffan och inte i sängen. Så lite åt rätt håll går det allt. Jag får minnas att det är stilla veckan och att det kanske är bra att vara lite still ibland. Fast jag inte vill.