Förälskälse och sjukvård
För några veckor sedan var jag nere i slumområdet här. Jag hälsade på en familj som bjöd in mig till deras skjul, lekte med barn och bad för en sjuk man.
Barnen var smutsiga och en del av de minsta nakna. En liten kille på 1,5-2 år gömde sig bakom benen på en tonåring när jag kom. Vi lekte titt-ut och han var väldigt nyfiken och väldigt blyg. Tillslut kom han fram till mig. Jag frågade vad han hette, men han vågade inte svara. Så pekade jag på mig och sa "Nicci" (Nicolina är långt och krångligt att uttala...). Han tittade på mig storögt. "Dost" (Hindi för vän) sa jag och pekade på honom och på mig. Då sprack hans underbara lilla ansikte upp i ett fantastiskt leende. Och jag var körd. Hållandes mig i handen gick vi iväg för att leka och sjunga med de andra barnen.
Barnen lärde mig en hindi-sång om Jesus och jag sjöng en sång på engelska med dem. Så började det regna. Vi fick alla rusa in under ett träd som lämpligt nog fanns där. Det var ett litet och skralt träd, så det gav inte jätte mycket skydd. I klädseln här ingår att ha sjal på sig. Jag var väldigt tacksam för min. Mig själv och tre barn (min förälskelse och två till) gömde jag i min sjal för regnet.
Tillslut blev jag inbjuden till en familjs skjul. Där fanns en sjuk man. Han blev hel-kroppsförlamad för 10 år sedan och kunde då inte ens prata. Andra har kommit och bett för honom, och för varje gång blir han lite bättre. När jag träffade honom kunde han prata och röra huvud, armar och bröstet. Jag och en kille till (som kunde hindi) bad för honom i omgångar och böjde hans ben samt masserade hans muskler. När vi gick därifrån gjorde han sitt-ups för glatta livet. Hans muskler som inte använts på många år gjorde ont, men han var så glad att kunna använda dem att han inte brydde sig om smärtan. Nu är det bara hans ben som är förlamade. Gud är god!
Sedan dess har jag inte haft möjlighet att hälsa på igen, men jag hoppas på att få komma dit snart. Jag vill se hur min patient har det och så har jag ju min förälskelse med...
Barnen var smutsiga och en del av de minsta nakna. En liten kille på 1,5-2 år gömde sig bakom benen på en tonåring när jag kom. Vi lekte titt-ut och han var väldigt nyfiken och väldigt blyg. Tillslut kom han fram till mig. Jag frågade vad han hette, men han vågade inte svara. Så pekade jag på mig och sa "Nicci" (Nicolina är långt och krångligt att uttala...). Han tittade på mig storögt. "Dost" (Hindi för vän) sa jag och pekade på honom och på mig. Då sprack hans underbara lilla ansikte upp i ett fantastiskt leende. Och jag var körd. Hållandes mig i handen gick vi iväg för att leka och sjunga med de andra barnen.
Barnen lärde mig en hindi-sång om Jesus och jag sjöng en sång på engelska med dem. Så började det regna. Vi fick alla rusa in under ett träd som lämpligt nog fanns där. Det var ett litet och skralt träd, så det gav inte jätte mycket skydd. I klädseln här ingår att ha sjal på sig. Jag var väldigt tacksam för min. Mig själv och tre barn (min förälskelse och två till) gömde jag i min sjal för regnet.
Tillslut blev jag inbjuden till en familjs skjul. Där fanns en sjuk man. Han blev hel-kroppsförlamad för 10 år sedan och kunde då inte ens prata. Andra har kommit och bett för honom, och för varje gång blir han lite bättre. När jag träffade honom kunde han prata och röra huvud, armar och bröstet. Jag och en kille till (som kunde hindi) bad för honom i omgångar och böjde hans ben samt masserade hans muskler. När vi gick därifrån gjorde han sitt-ups för glatta livet. Hans muskler som inte använts på många år gjorde ont, men han var så glad att kunna använda dem att han inte brydde sig om smärtan. Nu är det bara hans ben som är förlamade. Gud är god!
Sedan dess har jag inte haft möjlighet att hälsa på igen, men jag hoppas på att få komma dit snart. Jag vill se hur min patient har det och så har jag ju min förälskelse med...
Kommentarer
Skicka en kommentar