Att äta eller inte äta - det är frågan

Tillvaron här utanför Varanasi är enkel men bra. Min kropp är dock inte helt nöjd. Viss del är nog näringsbrist (ris och linser ger inte riktigt alla vitaminer och mineralier, även om jag äter mer frukt och grönsaker här än innan), viss del är allt smutsigt vägdamm och viss del är nog kryddstark mat som jag inte riktigt vet hur den blev tillagad (som vi blir serverade i mycket primitiva byar när vi besöker dem).  Jag är hungrig. Förmodligen för att maten inte är så näringsrik. Jag är väldigt trött på vitt bröd och vitt ris. Min mage är inte glad, speciellt upprörd är den på morgnarna. Det är en förmån att få maten lagad och serverad. Det är också en förmån att själv få laga sin mat, att bestämma vad man vill äta och när. Jag saknar den förmånen.