Ojdå!

Vad gör jag här egentligen? Jag kan inte språket, inte kulturen, min mage är sällan glad och det känns ganska ofta som att jag inte gör något vettigt över huvudtaget. Aldrig har jag förut sovit så här många timmar per natt och haft så här lite att göra på dagarna. Den här veckan har min frustration börjat rinna ut över mina vänner... De sover mer än vad jag gör och klagar när det äntligen finns något att göra. Jag har tråkigt! Varför åkte jag till Indien?

Jo, för att Gud sa att jag skulle göra det. Helt plötsligt blir jag påmind om att det här inte är mitt syfte. Vad som än är sagt att det är syftet för mig och mina vänner, så var det inte därför som jag åkte. Jag åkte inte hit för att se hur det är att jobba som ungdomsledare i Indien. Det räcker att jobba som ungdomsledare hemma. Det är där mitt hjärta är, det är där jag vill vara och ska lägga min energi. Mitt hjärta är inte här och inte heller mitt arbete. Jag åkte för att Gud skulle få jobba med mig, inte för att jag skulle få jobba med Gud.

Och med den insikten gör det inte längre något att det inte ”arbetas” så mycket här. Det var ju inte därför jag kom hit. Dags att omvända sig och be om förlåtelse till mina vänner!